Sayajennyy

Känns som att jag precis blev träffad av blixten. Tusen knivar i kroppen och ont som fan gör det. Främst i hjärtat.... Tårar rinner sakta.... Vill inte....Det är inte på riktigt, inte än
Ett spöke är jag. Kommer fram om natten när ingen annan är vaken. För då kan ingen annan se mig. Starka armar fångar in mig och vackra ord smeker mina öron. Ljuva är de... Vill att ögonblicket aldrig ska ta slut....
Magi... Ja det är vad det är... älskad,lycklig ja allt känns så bra och sakta men säkert kryper den riktiga Jenny fram.
Ler... mot, ja vem?
Fjärilar i magen..
En ringsignal... Fan..
Magin är bruten och återigen blir jag ett spöke..