Sayajennyy

Betyder att mitt hjärta gråter. Det gör så ont. Jag önskar jag kunde berätta för hela världen. Men nej det går inte och nu står jag här som värsta förloraren. Hur fan kan det vara så. Allt var på topp. Som jag skrivit förut så började jag känna en inre frid. Jag började känna mig glad. Min egen lilla sol lyste över mig och gav mig styrka. Men den där förbannade mattan ska alltid dras undan när man står som stadigast. Nu står jag här med tårar i ögonen och kan inte i min vildaste fantasi förstå varför det blev så här.

NI som läser min blogg även om ni inte är många. Förstå en sak. Mitt yttre, alltså min spralliga, kaxiga sida speglar verkligen inte vem jag egentligen är. Även om ni inte tror det så är det bara ett skal för att skydda min känsliga sida. Så snälla döm mig inte innan ni lär känna mig. Det var nämligen vad som hände nu. Det gör verkligen ont när någon säger och tror att man är någon annan. Men fan vad jobbigt