Straffet kommer förr eller senare......

Jahapp. Nu var det ett tag sen jag skrev. Har varken haft ork eller lust. Mår inte så bra inombords och gråter mycket. Anar att det är det dåliga samvetet som till slut hunnit ikapp mig för det som hände förra året. Jag tänker på det varje dag och det är någonting som jag kommer att få leva med resten av mitt liv. Hade det inte varit för alla goa vänner som ställde upp för mig när jag förtjänande det som minst så hade jag nog inte suttit här idag. Utåt sett visar jag oftast alltid en stark fasad men inne finns känslor som behöver få komma fram. Men jag är rädd för vad som kommer hända när processen väl sätts i rörelse, även om jag känner att det är dags. Men nog med detta skit.

Vernissage i går i skolan och vi fick visa upp men även ta del av alla andras KU arbeten. Helt otroliga arbeten. Efteråt var det redovisning med vår handledare. När det var min tur så gick det åt skogen. Jag hade förberett mig väl hur jag skulle framföra. Men sen blev jag kallsvettig, flacka med blicken och började nästan gråta. Tappade allt och jag vet inte varför. Alla som känner mig vet att jag inte är så jävla nervös. Kan bara skylla på att detta arbete berört mig mer än jag trodde och att det  blandat med att jag inte mår så bra fick bägaren att brista. Fan också..... nää nu skriver jag inte mer. Usch


Dick and Rick Hoyt

En dag frågar en son sin far: "Pappa, springer du en maraton med mig?"

Pappan svarar: "Ja" och de springer sin första maraton tillsammans. 

En annan dag frågar sonen sin far igen: "Pappa, springer du en till maraton med mig?" 
och pappan svarar återigen "Ja, min son".

En dag frågar sonen sin far: "Pappa, vill du göra Ironman tillsammans med mig?"
(4 km simning, 180 km cykling, 42 km löpning) 
Pappan svarar Ja ytterligare en gång. 



Fick  texten och detta klipp skickat till min mail och det är nog det finaste och kärleksfullaste jag någonsin sett. Blir helt varm i kroppen när jag ser det och tårarna rinner hela tiden. Men det får mig också att inse att man klarar mer än man tror. Som mitt motto. I can if i i think i can.


Kommentarer
Postat av: Karin

Jag är här, om du vill och behöver!Ta hand om dig mitt i kaoset!

2009-04-01 @ 19:42:39
Postat av: carro

Jag finns här för dig vännen!! Ska jag komma ut till dig?? Kram

2009-04-01 @ 20:50:26
URL: http://snuttungar.blogg.se/
Postat av: Anneli

Jag finns det är bara att ringa så kan vi prata eller så kan jag komma till dig.

Kram

2009-04-02 @ 12:09:54
Postat av: Michelle

ååååååååååååå shit vilket video, går inte hålla tillbakka tårarna.

2009-04-02 @ 12:11:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0